Vid Visby Rotaryklubbs möte 9 mars gästades klubben av Caspar Jordan, forskare på Uppsala Universitet, boende i Hejdeby. Temat är Gutamålets historia. Gutamålet är en nordisk dialekt, släkt med alla nordiska språk, den har en lång historia som börjar under vikingatiden, eventuellt något tidigare.
Caspar visade ett antal fonetiska jämförelser med forngutniska och fornsvenska vid olika tidsepoker. Det finns inte så mycket dokumentation. Under medeltiden var det stora att tyskar kom och bosatte sig i Visby, som blev en tvåspråkig stad. Vi lånade då in prepositioner. Forngutniska blev då ett officiellt språk på Gotland.
Under 1300-talet påverkades Gotland kraftigt av digerdöden då halva befolkningen strök med och därpå Atterdags anfall på Visby då tusentals gotländska män stupade, hur kan detta ha påverkat språket? 15/16/17-hundratalen. Mycket lite texter finns bevarade. Diftonger finns och kom troligen av att Gotland var danskt fram till 1645. Många danska låneord. Eventuellt är danska vardagsspråket i Visby vid den tiden.
Från 1700-talets slut finns fler texter såsom kärleksdikter från bröllop. Caspar visade vidare förändringar i kasusböjningar, genussystem och verbböjningar.
Gutamålet är konservativt jämfört med rikssvenskan. Forskning är inte helt lätt, många texter har en avsikt, kanske politisk eller officiell, och visar inte vardagsspråket. 1800-talet, då har vi en stor invandring från Småland och får då en allt starkare påverkan från rikssvenskan, detta medför relativt stora förändringar i språket, också på gutamålet. Vi får bland annat blandade verb och ny passiv konstruktion.
Under 1900-talet går gutamålet från att vara ett modersmål till att bli ett arvsspråk.
Text Per Vinberg Foto Mats Jansson